Fröken Direktör - mitt i livet

Det är lite lustigt hur människor jag känner reagerar på hur jag har tänkt lägga upp min fyra veckor av semester. När jag berättar om allt jag har som alternativ och sen säger att det bara är alternativ så ser de flesta tvivlande ut. Efter ett par upprepningar verkar de flesta fatta att bara för att man har alternativ så innebär det inte att man per automatik faktiskt _gör_ allt. Framför allt så är inget inplanerat och bokat. Att ha planerat att vara oplanerad är den absolut bästa sommarplanen!

Min alternativ, om jag vill, är att: taptsera sovrum, fixa grovkök, pimpa köket, besöka Oxelösund, besöka Värmdö, turista i Uppsala, turista i Stockholm, besöka brorsan i Sala, åkta till Eskilstuna och Parken Zoo med redan nämnda bror, hälsa på Ljumkil, hälsa på Björklinge, hälsa på Trönö, ta med sig pågående hantverksprojekt och åka både hit och dit och hälsa på hantverkande vänner, besöka Sigtuna och vännen på vikingamarknaden samt ligga på en filt i valfri park och läsa bok alternativt soffan och läsa bok.
Som sagt, alternativ. Det känns bra att kunna välja och vraka bland en massa roliga små saker. Dessutom finns det en massa roliga saker som jag inte ens vet om än.

Nu hoppas jag att mitt kundbesök kommer snart för jag vill börja min semester!

Egentligen ska jag sy en konstig mässhake som går att tvätta i maskin. Egentligen.
Det jag faktiskt gör är att jag mest tofflar runt, packar några små försändelser, betalar några räkningar, lyssnar på radion och har släpat fram mina privata tyger på golvet i lagret. Med andra ord så är jag ganska oproduktiv och har det rätt bra.
Det är så väldigt sällan som jag kan vara just oproduktiv och bara ha det lite bra i vår fina ateljé. Plocka runt lite på lagret och påminna sig om vad vi har i våra djupa gömmor.

Igår var det dop för LillGrisen. En av alla mina små snorungar är ni döpt och har fått sina faddrar, varav jag är en. En väldigt bra dag med härligt väder, en snäll Gris i kyrkan, mycket barn och ett hus fullt med folk barn och mygg! Full fart hela dagen, en dag som verkligen blev toppenbra.

Nu ska jag läsa in ett nytt meddelande på vår telefonsvarare som säger att det är begränsad bemanning på ateljén v 28 tom v 32. Begränsad till när jag känner för det!

*tofflar vidare*

I högsommarvärme har jag landat i verkligheten igen. Dagarna på Sätergläntan var smått magiska och först ikväll har jag lyckats ladda ur bilderna ur kameran, efter lite efterbehandling kommer det upp några i urval. Jag har nästan inte hunnit smälta upplevelsen, än mindre hunnit greppa hur jag ska överföra det i min vanliga verklighet. För överföring behövs!
Jag har även hunnit fylla den höga åldern av 33 år och allt är fortsatt precis som vanligt. Firad av en handfull av de närmaste kära med fina små presenter och blommor.

Imorgon är det dags för arbete, en vecka med arbete som vanligt följt av softa veckan innan det är dags för heltidssemester. Det känns som att jag redan gått ner i semesterläge men det är nog bra med lite omstart. Annars finns det risk för att jag inte lyckas ta mig ur det komaliknande tillstånd jag befunnit mig i idag.
Jag tror nästa vecka blir en väldigt bra vecka.

Men nu. Sofva!

Jag sitter i min lilla soffa i älskade hemmaslottet och avslutar och uppstartar. Lån ska sättas om, räkningar kollas igenom och mail skickas. Ikväll kl 18.27 rullar tågot mot Insjön i Dalarna för fem dagars intensiv broderikurs på Hemslöjdens kursgård Sätergläntan. Jösses vad det här har varit efterlängtat! Jag har i flera år letat efter rätt sorts kurs för mig att gå på just det stället. Nu så är det dags.

Midsommar rullade förbi ett perfekt tempo med väldigt bra sällskap. Fröken Fotograf och jag lastade lilla Tanten full med midsommarmiddag och rullade mot Ljumkil. Midsommarlunch hos Söstra med familj och sedan promenad till lokala festplatsen för tradionellt midsommarfirande i småregnet. Dans runt stången, chokladhjul, fiskdamm, lotteristånd, fikatält och massor med barn och hundar. Som det ska vara.
Middagen var, föga förvånande, löjligt god. När Fröken Fotograf sätter kockgenerna i arbete så blir det bra, det är bara en fråga om HUR bra! Vi tog det mest bara lugnt och umgicks, vi hade det helt enkelt väldigt bra.
När klockan var tio var jag hemma igen och somnade sedan djupt och gott.
Midsommardagen ägnades åt att förbereda avfärd, hämta och lämna saker på ateljén, övningsköra och äta en väldigt god lunch med Fröken Fotograf.

Nu ska jag försöka få kontakt med Herr Nyhetschef ifall det där erbjudandet om fika går att kombinera med min avfärdsmiddag.

Sommarsäsongen har definitivt börjat nu och jag vet att det kommer bli lite lugnare innan det väl är dags för semester. Äntligen har backen passerats och det är medförslut. Nu är det bara att njuta av sommaren innan den har sprungit förbi!

Så jag börjar med fem dagar i Dalarna i bästa högsommartid.

Hundkortet kom med posten från Fröken Fotograf
Den skrynkliga lappen hittade jag i min jackficka efter en träning, kärlek från Kendoflickan
Det handskrivna kortet låg inuti en julklapp från min 14-åriga systerdotter PopSnöret

Det är svårt att få en dålig dag när varje dag börjar med att jag hälsas av det här!

Jag är många saker; dotter, moster, vän, lillasyster x 2, företagare, naginata-doka etc.
Men förutom det så är jag tvångsadopterade in i Fröken Fotografs familj och invald Söstra och Mostra i Söstras familj.

Söstra lärde jag känna för något i stil med 5-6 år sedan via levande rollspel. Vi har växt ihop och eftersom Söstra inte har några syskon så blev jag hennes nästan-syster, likt Ronja blev Birks söstra. Jag har ju en stor och bullriga familj, allmänt kallad Klanen, så för mig finns det plats för många fler i den utökade familjen.

När Söstra och henne söta man bestämde sig för att minsann skulle de inte försöka skapa avkommer, så ställdes vi inför ett titelmässigt dilemma. Om jag är Söstra vad händer då när min Söstra får barn? Jo, jag blev Mostra. Syster = Söstra, Moster = Mostra. Enkelt!

3:e maj 2007 föddes Storpyret och 16:e mars 2009 föddes Lillgrisen.
Min söstraungar! Japp, så är det. De där stackars ungarna kommer inte undan mig vare sig de vill eller inte. Kärlek är kärlek är kärlek oavsett om det finns blodsband eller inte. Valda band är minst lika viktiga och starka som blodsband, kanske till och med starkare.

Det är en stor ynnest att få vara en vald del i någon annans familj och att kunna utöka sin egen på samma vis. Vänskap som växt till något ändå starkare. När man ärligt kan säga att man likt familjemedlemmar inte kommer kunna välja bort dom här människorna. När de inte blir inbjudna tillsammans med kamraterna på födelsedagskalas utan tillsammans med familjen.

Vi sitter ihop för livet och så enkelt är det.
Jag och min utökade familj!

Lördag innehöll marknad på Vaksala torg följt av marknad på gamla modersmarker. Lilla Byhålan hade skrapat ihop till en gigantisk marknad som innehöll några riktigt roliga fynd varav ett redan är i hantverksmässig användning.
Efter fika med Lilla Mamma vände tåget tillbaka till HemmaStaden och vinden inventerades inför söndagens inhopp som dvärg. Fynd gjordes. Barda-stig för barn behövde en dvärg och evenemanget gick av stapel under firande av nyinvigning av Hjälstaviken upprustning och naturvården 100 år.
 

Egenhändigt tillverkat koger med egenhändigt tillverkade pilar och en, med hjälp, tillverkad zaardras-hatt i Robin Hood-stil. Den grå platskorven innehåller min långbåge. Sen ligger min svart brända dan-yxa, följt av lånad stidsyxa, därefter vedyxan och längs fram min lilla svarta mat-yxa. Som avslutning finns även ett litet gosigt stridsgissel som är motvals alla andra.
Ja. Jag gillar yxor. Frågor på det?

Sen fxade jag middag……

Å gott blev det!

Fänkål, vitkål, morötter, sockerärtor och kryddor i het stekpanna. Lax i tärningar som steks för sig. Kokt potatis i klyftor. Lite balsamicocreme på toppen. Blanda och mumsa.

Sen ägnades kvällen åt förberedning inför skogsturen följt av ESC-tittande hos Fästefolket.
Vid midnatt sov jag så sött så sött.
Och ja, jag tycker att helt rätt lått vann!

Söndagens spenderades i underbart vackra Parnassen och en hysterisk massa mygg. Men barnen hade roligt och allt gick bra! Efter sen lunch/tidig middag på Ekolsunds Värdshus  landade jag i soffan vid femsnåret. Och slocknade på soffan innan klockan blivit halv sex. Kvällen sovs bort och så var det måndag igen.

Den här helgen har verkligen varit riktigt, riktigt bra! Alldeles för kort, men väldigt bra. Nu blir det bara tre arbetsdagar innan det väntar några lediga dagar.

Det här kommer bli en bra vecka!

Min familj är bra på så många sätt, alldeles underbara och helt enkelt hjärndödande otydliga.
Jag har vid flera tillfällen flaggat för att jag kommer att behöva hjälp med lite tapetsering i mitt lilla hemmaslott. Jag har aldrig gjort det förut och vill gärna hålla någon i handen när jag gör det. Jag har vid flera tillfället flaggat för att jag behöver transporthjälp med stor bil, jag har varken körkort eller stor bil. Jag har vid flera tillfällen sagt är jag vill sälja saker på loppis och göra det relativt snart, min Lilla Storasyster börjar bli halvproffs på loppisförsäljning. Än en gång, jag har varken körkort eller stor bil.

Igår pratade jag med min lilla Storasyster och Långa Svågern om annat och viftade lite igen.
Reaktionen är fantastisk…

Jaaaaaa…. Njaaaaa…. Vi kan inte planera….. Vi får väl se om det passar när du har tänkt dig…. Vi får fundera lite….. Vi hörs sen…… Tapetbord kan du ju alltid få låna…

Jag har aldrig hört två vuxna personer vara så svävande och svåra att få ett rakt svar ifrån som INTE är politiker.

Jag älskar dom innerligt för de är genuint bra människor.
Men så less jag blir ibland.

Mina vänner tycker att jag är envis och gör saker rakt på, att jag inte ber om hjälp så ofta utan fixar det mesta själv. Förstår ni nu varför?
Om man ska ha hjälp från min familj så kan det ta upp till ett halvår innan något händer. Nu kommer jag vända mig till någon annan för jag vill komma till avslut. Jag hoppas på underbara Söstra med kombi eller för den delen Söstras make. (*undrar* Om min nära vän och nästan-syster kallas Söstra, vad blir då hennes söta man och min nästan-svåger? Svöger?!) Blir det ingen loppis innan midsommar så får det bli Återbruket och bortskänkes på hela rasket. Me no likie surdegar. Basta.

Nehej, om man skulle ta och jobba lite kanske.
Ja. Det blir bra.

Dessutom kommer Söstra med Storpyret och Lillgrisen för fredagsfika!

Det här definitivt varit en hemmarelaterad helg. Idag vaknade jag utan väckarklocka och insåg först efter en stund att jag hade missat träningen, det tog ett tag innan jag kom ihåg att det var träningsdag idag…! Jag har vädrat mattor, gjort rent ugn och spis, dammsugit under och bakom sofforna, gjort rent fläktfilter och skrubbat diskbänk. Jag har trotsat pollen och haft balkongdörren på vid gavel! Saker har vandrat upp på vinden och förutom att inte badrummet har blivit städat så har jag nu officiellt vårstädat lilla hemmaslottet. Åsså var det fönsterputsningen då…

Det märks att det är vår för det är vårljud i huset. Det luktar träolja och många balkongdörrar står öppna. Det är just nu livat som bara den hos grannen ovanpå, katterna verkar ha motorvägsrace genom lägenheten! Och lilla raggiga vovven leker polis… Det är definitivt ljud jag kan leva med. Det kvittras hejdlöst i mitt vackra blommande träd utanför vardagsrumsfönstret. Och vildankorna har nu på allvar börjat vakna till liv. MC-säsongen har med andra ord börjat.

Förutom hemmaslottspysslande har jag även börjat rita upp mönster på LillGrisens doppresent. Hade det inte varit för att jag inte har någon brodyrram och att mitt sykitt är borta så hade det börjat broderas ikväll… Det är söndag, alltså går jag inte till ateljén fast det bara är 15 min promenad för att ordna min små brister.

Jag skulle vilja klassa den här helgen som väldigt bra. Igår fick jag umgås med Fröken Fotograf en hel massa, jag fick fika en timme med Fästefolket, jag fick ytterst kort krama om Söstra (och bli av med frysen!), sen fick jag umgås med Fröken Fotograf igen när det blev nästan-bio med “Burn after reading” i Frökens soffa.
Imorgon sparkar en ny vecka igång och mega-dunder-super-duper-offert med massor med skisser ska iväg. Vi får besök av en väldigt go och trogen kund och söndag nästa vecka ska jag vara bister dvärg som ger barn gåtor att lösa vid nyinvigning av Hjälstavikens friluftsområde.

Jag tror det blir bra vecka även den!

Nu ligger det hög med små skisser på sybordet i ateljén och väntar på uppmontering på snygga kartonger. Det är inte riktigt komplett men hjärnan dog med synnerligen lite värdighet strax efter kl 15 och jag är tacksam för att jag både lyckades cykla OCH få med mig middag hem. Det ska bli väldigt intressant, och lite läskigt, att presentera alla skisser den 26:e maj…

Här hemma har det blivit uppburet saker till vinden, källsorteringen står i hallen och väntar på morgondagens cykeltransport (stooooora svaaaaarta moln fick mig att tveka ikväll…), kökskammaren ordnad för eventuell borttransport av extrafrysen och lite småplockat i största allmänhet. Det är en barndomsgrej, fredagsstädning. Mamma hade alltid städning på fredag eftermiddag för då var det klart inför helgen. Under tiden när pappa alltid var i garaget och mekade med rallybil på fredagkvällar så följdes städningen av fredagsgodis. Mamma och jag zappade runt efter lämpligt tv-tittande och fikade antingen lyx eller åt godis. Det är nog därför vi har fredagsfika i vårt lilla företag! *snilleblixt* Mamma var benhård på att det skulle införas fredagsfika “gott och kladdigt” när företagets två ägare blev sambo och det håller vi hårt på. Nu ger mig fredagsstökning här hemma en känsla av lugn och ro. Det ÄR skönt att ha ordning inför helgen.

En lång stund stod jag vid balkongdörren i köket och spanade ut över nejden. Dvs jag konstaterade att jag fått en massa nya granner i megajättehuset snett över gatan… Och så filosoferade jag lite smått.

Just nu är jag förändringsobenägen på vissa områden. Jag vill inte flytta, jag vill inte hitta någon att dela livet med, jag vill bara få rulla på med företaget. När jag nu äntligen trivs med livet jag lever så vill jag inte att det ska förändras. Jag vill få njuta av att må riktigt bra i själen och inte ställa allt på ända med att slänga in en kärlek i tillvaron. Det kommer säkerligen förändras men just nu är det så vilsamt med lugn och ro i känslolivet att jag suger i mig varje sekund när det är bra. Jag har äntligen landat efter många år av mer eller mindre kaos, nu vill jag njuta av det.
I min omgivning så gifter sig folk till höger och vänster och det finns en känsla av att vara onormal att inte gå igång på alla cylindrar och fantisera eget bröllop. Jätteroligt för dom, jag har ingen längtan dit. Inte nu.

Själv tofflar jag runt här hemma som en äkta innekatt som undrar över nödvändigheten att gå ut när det regnar. Jag mår gott och vaktar mitt lilla hemmaslott mot inkräktare.
Så är det.

Och för att ytterligare bevisa vilken otroligt torr människa jag är så kommer jag nu med glädje krypa ner i sängen kl 22 en fredagkväll med god bok som enda sällskap.

Ja just ja… Jag har tvättid bokad imorgon lördag mellan kl 18-21.
Patetiskt? Vem bryr sig!

*spinner*