Mardrömmar
Just för tillfället sitter jag i soffan efter en dag med feber och ont i kroppen. Jag vaknade med ont i halsen och gjorde ett försök med arbete men gav snart upp när det började värka och pirra i kroppen och huvudet började snurra. Efter att ha sovit mellan kl 11 och kl 15 har livet lite försiktigt bättrat sig.
Jag har börjat drömma mardrömmar. Jag drömmer att Kärleken plötsligt bara går, försvinner utan vettig förklaring. Jag försöker få honom att stanna tillräkligt länge för att faktiskt förklara vad som händer men jag får inte grepp om honom, han bara försvinner. Jag skriker och springer efter men han är borta.
Jag är inte särskilt förvånad. Med tanke på vad som hände med Puckot, mitt senaste försök till förhållande, så är det här en helt naturlig reaktion. Puckot försvann efter ett mail när det gått fem månader. Jag och Kärleken har nu passerat två månader (i söndags!) och plötsligt har jag börjat vänta på att han ska gå. Det finns ingenting som tyder på att han tänker det, inte ens ett endaste litet tvivel, allt talar för att det är precis tvärt om. Självbevarelsedriften, skydda det som skyddas kan, leker med mitt undermedvetna och slänger mardrömmar på mig.
Jag har aldrig kännt mig så älskad i ett förhållande förut. Så fullständigt, förbehållslöst och komplett älskad. Jag ser fram emot att åka till Kiruna och träffa hans familj, se var han har växt upp. Vi pratar lätt om framtiden och vad vi vill göra när det är dags för semester. Jag blir fortfarande alldeles förbluffad över att vända mig om och se en naken karl i mitt kök. Han tar i mig på ett sätt som jag längtat efter, han ser på mig på ett sätt som jag längtat efter att bli sedd på. Jag får ta i honom på ett sätt som känns naturligt för mig. Tillsammans med varandra är vi båda helt naturliga och de val vi gör när vi förändrar saker i våra liv är för att vi vill inte för att vi tror att vi måste. Jag vill inte säga att vår relation är perfekt för jag tror inte på perfektion, men jag vet att den är rätt.
Det är verkligen inte så konstigt att jag nu har börjat drömma mardrömmar om att han överger mig. Inte bara lämnar, utan överger mig. För den rädslan sitter i mig och har inte med honom att göra.
