Fröken Direktör - mitt i livet

Igår skrev jag en note på Facebook angående att jag fundlierar lite på att kapa av mig en massa hår. Jag har ingen aning om hur mycket eller hur, men jag är sugen på att förändra mig en stund.
Saken med mitt hår är att det är vääääldigt tjockt och väääääääldigt fort växer sig väääääääldigt långt. Jättekul sommartid. Jag lovar. Jag har det mest uppsatt i knut eller hästsvans sommaritd eftersom jag annars blir så svettig i nacken och på ryggen vilket inte är särskilt trevligt. Dessutom har jag problem med hårbotten…

Det roliga är att det här tydligen är väldigt jobbigt för lite olika personer i min omgivning. De har till och med bemödigat sig med att skriva mail med utförliga brandtal kring mitt långa hårs varande eller icke varande. Jag är faktiskt imponerad över att det finns så mycket engagemang. I mitt _hår_!

Jag har haft allt ifrån stubb till midjelångt som det är nu. Jag tycker om mitt hår. Jag tycker det är vackert.
Att jag vill klippa mig handlar inte om att jag är missnöjd med det jag har utan för att jag har sett ut ungefär på samma sätt i sex år jag _funderar_ på att _kanske_ förändra det.
Jag litar till fullo på min frisör och jag vet att hon kommer skrika rakt ut om jag skulle komma med idéer som hon inte håller med om. Hon har gjort ett fantastiskt jobb de senaste fyra klippningarna så varför skulle hon plötsligt inte göra det nu?

Jag har inte bestämt mig för vad jag vill, men jag funderar. Sen kanske det blir precis som nu fast markant mycket kortare. Typ 2-3 dm. Vilket är en normal toppning för mig och mitt ogräs…

Man får hemskt gärna ha åsikter om min frisyr och mitt hår. Men räkna inte med att jag lyssnar på dom. *flinar*